Det var när Cornelia Malder gick tredje året på linjen Ekosystemteknik i Lund som hon fick upp ögonen för energifrågor efter att ha lyssnat på en podd. Sista året valde hon kurser i fjärrvärme och avfallshantering – och det var då hon hittade sin grej, energiåtervinning.
Hon fick kontakt med Stockholm Exergi där hon fick göra sitt exjobb som handlade om att kartlägga avfallsströmmar.
– Jag tyckte att ämnet var superintressant: hur en ökad materialåtervinning skulle kunna påverka mängden avfall för energiåtervinning, säger Cornelia Malder.
I sitt exjobb kom Cornelia Malder bland annat fram till att det kommunala restavfallet kommer att minska med ungefär 50 procent i Stockholmsregionen fram till 2030.
– Om EU-målen för materialåtervinning uppnås kommer mer material att gå i kretslopp vilket är mycket positivt. Jag har inte gjort en avancerad matematisk modell i mitt exjobb, men jag har talat med folk och resonerat, säger Cornelia Malder som direkt efter exjobbet anställdes som hållbarhetsspecialist i företaget.
– Intervjuerna med leverantörer av verksamhetsavfall till Stockholm Exergi och den lagstiftning som finns tyder också på att utsorteringen av framför allt bygg- och rivningsavfall och förpackningsavfall inom alla typer av verksamheter kommer öka.
En ökad materialåtervinning kommer också att leda till att de fossila utsläppen från förbränning av avfall kommer att öka.
– Det innebär att det blir ett större fossilt koldioxidutsläpp per kilo avfall än det är nu. Det kan uppfattas som en negativ utveckling, men per capita minskar det globala fossila utsläppet om mer fossilt material återvinns, säger Cornelia Malder.
Det beror bland annat på att det behövs färre nya råvaror när mer produkter materialåtervinns och att mängden avfall som behandlas med energiåtervinning minskar om man räknar per person.
Cornelia Malders studie visar tydligt att det finns en stor potential för ökad utsortering och materialåtervinning av framför allt mat- och förpackningsavfall. Det betyder att det avfall som blir kvar och som kan gå till energiåtervinning får andra egenskaper som påverkar förbränningsprocessen: fukthalten minskar, det blir mer aska, värmevärdet blir mindre effektivt och andelen fossil kol ökar.
Resultaten visar ändå att förbränningsprocessen kan fungera som den gör nu – däremot leder det till ökade kostnader för fjärrvärmeföretagen.
Vi är väldigt långt framme när det gäller bio-CCS, men avfalls-CCS behöver vi jobba mer med.
Det finns tydliga regler för hur kommunalt avfall ska sorteras och det finns också statistik över hur mycket som återvinns. Men när det gäller verksamhetsavfall är det svårare att få en tydlig bild av vilka mängder och vilka typer av avfall det handlar om.
– Verksamhetsavfallet är en utmaning. Det finns stora variationer mellan olika verksamheter och det kan också variera mellan årstiderna. Vi behöver följa upp verksamhetsavfallet bättre, säger Cornelia Malder som tror att differentierade avgifter kan vara en lösning för att få bättre kontroll över verksamhetsavfallet.
Energiåtervinnare som Stockholm Exergi behöver en strategi för hantering av fossila koldioxidutsläpp ska täckas, menar Cornelia Malder.
– Stockholm Exergi tar hand om merparten av Stockholmsregionens restavfall och är därmed en av de största punktutsläpparna idag. Jag tror inte att det kommer att fungera så länge till, vi kan inte ha ett sånt stort utsläpp. Vi är väldigt långt framme när det gäller bio-CCS, men avfalls-CCS behöver vi jobba mer med.
Vilka är de största utmaningarna när det gäller energiåtervinning av avfall?
– Det är nog de fossila koldioxidutsläppen. Framför allt behöver mängden plast i avfallsflödena minska.
4 tips till värmeföretag om avfallshantering:
1. Ta fram differentierade avgifter för behandling av olika typer av avfall. Det kan leda till bättre utsortering och kan täcka ökade kostnader för askhantering och utsläppsrätter för de fossila utsläppen. 2. Utöka kartläggningen av verksamhetsavfall genom till exempel fler plockanalyser av det avfall som tas emot.3. Satsa på koldioxidinfångning och lagring, så kallad CCS, eller upparbeta koldioxiden till en ny sekundär råvara. 4. Samverka med andra aktörer i olika delar av avfallets värdekedja – tillsammans blir handlingsutrymmet större.
Marie Kofod-Hansen
