Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina skakade rätt omgående om läget på vissa bränslemarknader för kraftvärme och fjärrvärme, och förra vintern präglades av höga priser och stor turbulens. Bränsleläget är dock mycket ansträngt även inför kommande vinter, säger Jan Steinle, bränslechef på Söderenergi.
– Det är svårt att fylla portföljerna inför vintern helt enkelt, inleder han.
– Pellets och verksamhetsavfall är vi klara med. Men inom skogsbränsle och returträ råder det sådan brist på marknaderna att vi inte lyckats fylla portföljerna fullt ut ännu. Det är ovanligt att inte ha ordnat det innan midsommar, säger Jan Steinle. Det gäller för många i branschen.
Kaskadeffekter på grund av kriget
Bränslebristen är en kombination av Ukrainakriget och det allmänna konjunkturläget. Ryssland och Belarus var storexportörer av massaved, sågtimmer, bränsleved och pellets till länder i Europa innan 2022. När de föll bort skapades kaskadeffekter på marknaderna som även hade stor påverkan även på svenska aktörer.
Samtidigt har många sågverk dragit ned på produktionen på grund av lågkonjunkturen, vilket innebär mindre spån och bark som blir till bränsle. Dessutom har efterfrågan på träpellets ökat rejält, så mer av sågverkens restprodukter går dit nu.
En möjlig bränslekälla är ökat uttag av grot. Alltså grenar och toppar av avverkade träd, som nu ofta inte tas tillvara.
– Vi hoppas på att få möjligheten att köpa mer grot. Men den faktiska utvecklingen går åt andra hållet på kort sikt. Avverkningsplanerna för i år visar att endast 40 procent av avverkningen i Svealand kommer vara anpassad för att kunna skota grot. Det är inget man kan ändra på i en handvändning. Det krävs ju rätt maskiner, väglager och så vidare, säger Jan Steinle.
– Det kommer förhoppningsvis ändras i framtiden eftersom det finns en outnyttjad potential att ta vara på mer grot, men det kommer inte hjälpa oss under kommande vinter.
Vi lär behöva fortsätta göra affärer en bra bit in i hösten. Det är framför allt första kvartalet 2024 som ser knepigt ut.
Utlandsimport för att fylla lagren
Söderenergi tittar nu på utlandsimport via fartyg för att lyckas fylla bränslelagren i tid. Jan Steinle menar att bolaget får acceptera priserna i det här läget.
– Tecknar man inte volym nu så säljs bränslet till någon annan. Den traditionella förhandlingen i någon mening fungerar inte. Det är ett lite kortsiktigt beteende från säljarna tycker jag, men det är så marknaden ser ut nu. I längden påverkar detta förstås även fjärrvärmepriserna för konsumenterna.
– Vi lär behöva fortsätta göra affärer en bra bit in i hösten, kanske rentav in i början av vintern. Det är framför allt första kvartalet 2024 som ser knepigt ut ur bränslesynpunkt. Fram tills dess är det rätt lugnt.
Han tror det kommer ta ett bra tag innan bränslemarknaderna återgår till läget innan Ukrainakriget. Söderenergi jobbar nu med att kraftigt öka kapaciteten i sina bränslelager för att bli mindre sårbart i framtiden. Man utreder bland annat möjligheten att ändra mixerna i vissa pannor för att öka andelen material där tillgången är bättre.
Söderenergis bränsleförbrukning 2022 (GWh)
Returträ 1 267Skogsbränsle 538 Utsorterat avfall 533 (varav avfall med fossilt ursprung 251)Träpellets 184Bioolja 65Eldningsolja och deponigas 16 Totalt 2 603Andelen förnybara och återvunna bränslen stod för 99,5 procent av Söderenergis bränslemix 2022.
Källa: Söderenergi
Linus Olin
