Climb (Changing Land Use Impact on Biodiversity) är en modell som värderar vilken påverkan olika åtgärder har på biologisk mångfald vid förändrad markanvändning. Modellen har tagits fram i samarbete mellan företag, akademi och myndigheter under en fyraårsperiod, där bland annat Vattenfall och Svenska kraftnät medverkat. En vetenskaplig Advisory Board har löpande gett feedback på modellutvecklingen och Naturvårdsverket och flera länsstyrelser har deltagit i arbetet.
Tove Hägglund på konsultföretaget Ecogain är en av de experter som har varit med och utvecklat modellen.
– Det har länge saknats en allmänt vedertagen modell för att beräkna biologisk mångfald vid till exempel kompensationsberäkningar eller vid uppföljning av mål för biologisk mångfald. Så intresset för Climb är väldigt stort, säger Tove Hägglund.
Kan användas som beslutsunderlag
Modellen kan till exempel användas för att ta fram beslutsunderlag för lokaliserings- och planeringsfrågor, för att jämföra investeringar och för att rapportera ett företags arbete med biodiversitet. Det kommer att vara viktigt inte minst med tanke på EU:s nya rapporteringsdirektiv som sätter ökat fokus på biologisk mångfald, berättar Tove Hägglund.
I miljöprövningsprocesser ställs ofta krav på ekologisk kompensation. I många fall har det då funnits en stor osäkerhet kring vad som är en rimlig omfattning av kompensation för en viss typ av påverkan. Modellen har redan använts i samband med kompensationsberäkningar i två miljöprövningar, för gruvbolaget Talga och cementföretaget Heidelberg Materials.
Genom att kvantifiera ökningen i kompensationsområdet skapas förutsägbarhet för alla parter, både verksamhetsutövare, myndigheter och domstolar.
– Om vi tar en vindkraftsanläggning som exempel kan verksamhetsutövaren räkna ut hur vindkraftverk och vägar påverkar biologisk mångfald i verksamhetsområdet. Om företaget samtidigt genomför restaurerande åtgärder, till exempel i den omgivande skogen, kan Climb beräkna vilka värden som tillkommer och därmed projektets totala nettopåverkan på biodiversitet, säger Tove Hägglund.
– Modellen kan också räkna ut hur mycket naturvärdet höjs av till exempel av att diken läggs på en våtmark eller att slåtter återupptas på en ängsmark.
Nya nyckeltal
Genom att kvantifiera biologisk mångfald finns möjlighet att utveckla nyckeltal som inte funnits tidigare. Den här typen av nya nyckeltal kommer att göra det lättare för företag att sätta och följa upp mål.
– Climb kan ge information om biologisk mångfald för beslutsfattare som kanske inte har förkunskaper om ämnet. Det blir enklare att skilja mellan stort och smått när vi kan jämföra siffror och procentsatser, säger Tove Hägglund.
Skellefteå Kraft har nytta av verktyget
Skellefteå Kraft är ett av de företag som har varit med och utvecklat verktyget. David Rocksén är ekolog och arbetar på Skellefteå Krafts miljöavdelning:
– Det är väldigt positivt att den här typen av verktyg nu har utvecklats. Så fort det släpps i september kommer vi att använda det i praktiken. Vi har dock redan nu haft med oss metodiken när vi funderat på åtgärder och vilka arealer vi använt och vill använda för att främja biodiversitet.
Hur har det varit att vara med och utveckla verktyget?
– Väldigt intressant. Det har varit en stor bredd i de olika arbetsgrupperna vilket lett till väldigt givande diskussioner. Utmaningarna har varit att utforma ett verktyg som ska vara lätt att förstå och använda för flera olika verksamheter och användare med varierande bakgrundskunskaper, samtidigt som det ska vara vetenskapligt korrekt och möjligt att använda vid miljöprövningsprocesser.
David Rocksén tror att Skellefteå Kraft kommer att kunna få en stor nytta av verktyget och att det kan underlätta vid miljöprövningsinsatser, men också för att kunna visa på värdet av insatser för biologisk mångfald.
– Vi genomför mycket i vår verksamhet för att främja biologisk mångfald. Det här kommer att bli ett bra verktyg för att kunna mäta och visa att vårt arbete går i rätt riktning.
Anpassad för svenska förhållanden
Modellen är än så länge anpassad för svenska förhållanden men målet är att utöka till Norden och sedan Europa. Climb används redan av flera företag, till exempel LKAB som ska kartlägga och värdera hela sitt markinnehav. Från och med den 1 september 2023 kommer Climb finnas tillgänglig för alla aktörer.
– Jag är övertygad om att Climb kommer att förenkla arbetet med biologisk mångfald. De nyckeltal som man får fram med hjälp av modellen gör det så mycket enklare att till exempel jämföra påverkan från olika utvecklingsprojekt. Nu kan en verksamhetsutövare ta fram mått på biodiversitetsenheter per installerad effektenhet, säger Tove Hägglund.
Så här räknar man ut nuvärdet av den biologiska mångfalden
Climb börjar med att beräkna en baslinje, det vill säga nuläget, som kvantifierar den biologiska mångfalden i ett specifikt område. Det gör man genom att för alla olika naturtyper – till exempel ängsmark, myrmark och skogsmark – multiplicera områdets naturvärdesklass med dess area och dess landskapsvärde, vilket ger ett totalt värde för området.Indatat i modellen ges av en inventering enligt svensk standard. För en fullständig kartläggning krävs att hela området inventeras, ända ner till naturvärdesklass 7.
Läs mer om Climb.
Marie Kofod-Hansen
