Fjärrvärmen utgör idag cirka 12 procent av EU-ländernas uppvärmning, men dess potential är mångdubbelt större, säger Aurélie Beauvais, vd på Euroheat & Power när jag träffar henne på Euroheat & Powers kontor i Bryssel.
– Vi måste investera massivt i inhemska och hållbara värmekällor. Fjärrvärme kan tillgodose hälften av EU:s värmebehov till 2050 och kan stärka vårt oberoende av import av fossila bränslen. Samtidigt påskyndas dekarboniseringen av Europas värmesektor.
När man pratar om energiomställning är det ofta elbehovet som står i centrum. Ändå står uppvärmningen och kyla för runt 50 procent av det totala energibehovet i EU där fossila bränslen dominerar.
”Kriget har avslöjat vårt beroende”
Många europeiska länder är beroende av gas för uppvärmning i dag, finns det en möjlighet att konvertera systemen och ge fjärrvärme en ny roll efter Ukrainakriget?
– Ja, det tror jag verkligen. Kriget i Ukraina har avslöjat hur beroende vi är av fossila bränslen och även den viktiga roll som värmesektorn spelar i detta beroende. För mig råder det ingen tvekan om att fjärrvärmen kommer att växa. Det är verkligen en viktig lösning för att påskynda övergången till fossilfri uppvärmning i Europa, säger Aurélie Beauvais.
Under det senaste decenniet har EU fokuserat mycket på el – solel, vindkraft och förnybar vätgas som drivs av förnybar el. Det har varit en framgångsrik satsning, menar Aurélie Beauvais men det räcker inte:
– Inom uppvärmningen utgör elen bara 10 procent och den kommer att behöva öka drastiskt. Samtidigt är övergången till uppvärmning inte bara en biprodukt av elektrifiering: det finns flera icke-elektriska källor, som geotermisk värme, bioenergi, solvärme och återvinning av överskottsvärme.
Fjärrvärme ses ofta som en lokal lösning och anses därför inte så relevant för EU:s politik.
Fjärrvärmen skiljer sig från elmarknaden
EU:s senaste energi- och klimatinitiativ som Fit for 55 och RePowerEU är främst inriktade på att stödja utbyggnaden av förnybara elresurser. Fjärrvärme har en mycket förbisedd roll i dessa initiativ – hur kommer det sig tror du?
– Fjärrvärme är en mycket varierande, komplex och lokal verksamhet. Den skiljer sig i grunden från elsektorn, som är en alleuropeisk marknad. Fjärrvärme ses ofta som en lokal lösning och anses därför inte så relevant för EU:s politik, säger Aurélie Beauvais.
– Men erfarenheterna från vissa länder, till exempel de nordiska länderna, men även Frankrike och Nederländerna på senare tid, visar att man genom en ambitiös nationell politik verkligen kan utnyttja värme- och kylnätverken för att minska koldioxidutsläppen från uppvärmning.
EU har en viktig roll att leda in alla andra medlemsstater på en liknande väg, menar Aurélie Beauvais. Det är särskilt viktigt för de central- och östeuropeiska länderna, till exempel Tjeckien, Slovakien, Bulgarien och Polen, som har en bra infrastruktur för fjärrvärme på plats med ett brådskande behov av modernisering.
– I flera av de här länderna har fjärrvärme idag dåligt rykte eftersom den är starkt fossilbaserad. Den uppfattas som något gammalt som de vill koppla bort. Vi vill utforma ett europeiskt ramverk som ger dessa länder möjlighet att modernisera och göra fjärrvärmenätet fossilfritt.
Jag tror inte att medvetenheten om fjärrvärme förändras tillräckligt snabbt bland politikerna.
En blivande framgångssaga
Aurélie Beauvais vill att värmesektorn får samma möjligheter som ”framgångshistorien” om förnybar el:
– Vi arbetade i årtionden för att få den förnybara elen till den position den har idag och vi har mycket arbete framför oss för att skapa en liknande framgångssaga för fossilfria värmelösningar. Konflikten i Ukraina är en stor, men tragisk, spark för energiomställningen i Europa. Alla de enkla stegen för en energiomställning är redan genomförda, nu måste vi ta itu med de mer komplexa frågorna och uppvärmning är en av dem.
Efterfrågan på ren uppvärmningsteknik har aldrig varit större än nu, men det tar för lång tid att komma igång med lösningarna, menar hon:
– Jag tror inte att medvetenheten om fjärrvärme förändras tillräckligt snabbt bland politikerna, men de börjar inse att det finns en framtid för fjärrvärme och fjärrkyla. Politikerna inom länderna själva är ofta mer ambitiösa än de styrande i EU, säger hon.
Tiopunktsplan för omställning
Enligt Aurélie Beauvais finns det många redan väl fungerande värmelösningar som kan införas redan nu. I oktober 2022 gick tio organisationer samman under ledning av Euroheat & Power och föreslog en tiopunktsplan för att påskynda värmeomställningen i EU.
– Vi har pekat ut en lång rad åtgärder som till exempel obligatorisk värmeplanering för lokala myndigheter, en omfattande utfasning av enskilda pannor som använder fossila bränslen och de stora möjligheterna att ta tillvara spillvärmeresurserna som uppkommer i städer.
Infrastrukturen för fjärrvärme är också en tillgång, vilket också är något att ta hänsyn till:
– I Polen till exempel är mer än 16 miljoner människor anslutna till fjärrvärme. Detta är en chans att arbeta med modernisering av en befintlig infrastruktur, snarare än att riva ner allting och bygga ett helt nytt system, säger Aurélie Beauvais.
– Befintliga, moderniserade fjärrvärmesystem kan perfekt komplettera utvecklingen av infrastrukturen för elnäten och till och med underlätta integrationen av ytterligare förnybar kapacitet.
Stabila förutsättningar
Nu är det stort fokus på fjärde generationen fjärrvärme bland beslutsfattarna, det vill säga lågtempererad fjärrvärme där det finns större möjligheter att ta tillvara spillvärme.
– En stor flaskhals är hur man ska omvandla fjärrvärmens generation 2 och 3 till generation 4 (se faktaruta). En annan stor utmaning är att få in fjärrvärme i det gamla byggnadsbeståndet i Europa, som till övervägande den är byggt före 1950. Hur kan vi övertyga hyresvärdarna om att investera i dessa gamla byggnader? Vi behöver stabila förutsättningar när det gäller investeringar i fjärrvärme, och det kan bara uppnås med ett starkt politiskt engagemang på lokal och nationell nivå, säger Aurélie Beauvais.
Alla de enkla stegen för en energiomställning är redan genomförda, nu måste vi ta itu med de mer komplexa frågorna och uppvärmning är en av dem.
Aurélie Beauvais är förbryllad över bristen på kunskap och intresse för fungerande energilösningar. I Bryssel värms ett nybyggt hyreshus upp med gas, trots att byggnaden ligger 100 meter från ett sjukhus med en stor mängd spillvärme.
Men intresset för spillvärme börjar bli större och den har en enorm potential: om man samlar in all spillvärme från stadsmiljöer skulle man kunna täcka tio procent av värmebehovet i Europa, enligt Euroheat & Powers beräkningar.
– Enligt EU:s program Fitfor55 kan det bli obligatoriskt att ta hand om spillvärme från datacenter. Det är en mycket lovande idé, men det behövs en struktur. Hur intresserade kommer fjärrvärmeföretagen att vara och hur kommer det att fungera för datacentren? Vem kommer att ansvara för att spillvärmen tas om hand på bästa sätt? Det behövs någon form av finansieringsinstrument och även avtal. För att få det att fungera kan det krävas finansiering eller statligt stöd från EU.
Enligt Aurélie Beauvais är det nödvändigt med en ny EU-strategi för uppvärmning och kylning, annars kommer fjärrvärmen inte att få den roll den förtjänar.
– Vi måste hitta ett väl fungerande ramverk för vår sektor – en strategi med konkreta reglerings- och finansieringsinstrument – för att frigöra fjärrvärmens fulla potential, avslutar hon.
Fjärrvärmen i EuropaStår för 12 procent av EU:s uppvärmning (i Sverige kommer cirka hälften av uppvärmningen från fjärrvärme).Knappt 40 procent av energin i denna fjärrvärme utgörs av biooenergi, geotermisk energi och avfallsvärme. Merparten är fortfarande fossila bränslen.Totalt 68 miljoner invånare i EU får sin uppvärmning av fjärrvärme.
Andelen fjärrvärme i EU-länderna. Sverige ligger på topp 3. Källa: Euroheat & Power.
Fyra generationer fjärrvärme
Första generationen (1GDH)
De första fjärrvärmesystemen etablerades i USA på 1880-talet och var baserade på grundläggande erfarenheter av ångdistribution. Denna ångteknik används fortfarande på Manhattan i New York och i centrala Paris.
Andra generationen (2GDH)
I Tyskland började man på 1920-talet att använda hetvatten som energibärare med höga framledningstemperaturer (över 100 grader). Andra generationens teknik erkändes som bästa teknik från omkring 1930 till 1970-talet.Tredje generationen (3GDH)
Oljekrisen ökade intresset för fjärrvärme. Särskilt i de nordiska länderna där ingenjörer tog fram ett nytt system med lägre framtemperatur (under 100 grader) för att öka effektiviteten. Dessutom användes prefabricerade och preisolerade rör. Bästa tillgängliga teknik sedan 1980-talet.
Fjärde generationen (4GDH)
Började under 1990-talet med solfjärrvärmesystem i främst Danmark. Det främsta kännetecknet för fjärde generationen är att fram- och returtemperaturerna är betydligt lägre. Det ger lägre förluster och ökar möjligheterna att använda restvärme.
Källa: Framtida fjärrvärmeteknik, Energiforsk
Marie Kofod-Hansen
