Efter Almedalsveckan brukar det infinna sig ett visst lugn i nyhetsrapporteringen kring energifrågor. Och under juli har vi även haft semester på Tidningen Energi. Men visst har det hänt ett och annat som har betydelse för energibranschen.
Här har vi vaskat fram sju relevanta nyheter som kan ge avtryck i höst:
1. Småhusägare får bidrag för energieffektivisering
Sedan den 3 juli kan alla ägare av småhus som värms av el eller gas få bidrag för energieffektivisering. Det kan till exempel handla om att ansluta huset till fjärrvärmenätet, installera en värmepump eller att tilläggsisolera eller byta fönster.
Bidraget, som täcker max 50 procent av investeringen, kan sökas i två omgångar, en gång för konverteringsåtgärder (max 30 000 kronor) och en gång för så kallade klimatskärmsåtgärder (max 30 000 kronor). Ansökan görs hos Länsstyrelserna som hanterar bidraget med hjälp av Boverket. Regeringen har avsatt 1,2 miljarder kronor till stödet.
– Småhusbidraget ska ses som ett komplement till elprisstödet, säger energi och näringsminister Ebba Busch i en presskommentar.
2. Konkurrensverket granskar fjärrvärmeföretag
Prisökningarna på fjärrvärme i spåret av Ukraina har lett till reaktioner och oro hos en del värmekunder. Under det senaste halvåret har Konkurrensverket tagit emot klagomål riktade mot två fjärrvärmeföretag med anledning av deras prishöjningar. Efter att ha genomfört en förstudie inledde Konkurrensverket den 6 juli en fördjupad utredning i ärendet för att se om det finns skäl för ”missbruk av dominerande ställning”. Tidigare under våren föreslog Konkurrensverket att en utredning om reglering av fjärrvärmepriserna bör genomföras på nytt.
Mellan 2022 och 2023 ökade de genomsnittliga fjärrvärmepriserna för olika huskategorier med 7,1 och 7,8 procent, enligt ny statistik från Energiföretagen. Prishöjningarna i de nät som ingår i Prisdialogen, där drygt 70 procent av alla kunder finns, låg på 5,0 procent i genomsnitt.
– Generellt har priserna på fjärrvärme varit stabila under många år. Nu har vi ett förändrat omvärldsläge vilket har gett kraftigt ökande kostnader för att producera fjärrvärme, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor kring fjärrvärme på Energiföretagen.
3. Fortum inviger avancerad fiskväg vid Spjutmo kraftverk
Den 7 juli invigde Fortum den nya fiskvägen vid Spjutmo kraftverk i Österdalälven i Dalarna. Fiskvägen klättrar 21 meter från Österdalälven till till Sputmosjöns magasin. Samtliga nedströmslösningar utgörs av snedställda alfagaller med avledare som är placerade framför turbinintagen.
I gallren finns öppningar som som leder fisken via en lockvattenström ut i en avledningsanordning. Det är första gången denna teknik installeras i Sverige och den bygger på noggranna studier om vandringsfiskar beteende.
– Det här är en viktig milstolpe för att stärka viktiga ekosystemfunktioner i älven, säger Marco Blixt, fiskeansvarig på Fortum.
4. Svag ökning av vindkraftsbeställningar
Den 10 juli presenterade Svensk vindenergi sin statistik för andra kvartalet 2023. Här kan man notera en svagt uppåtgående trend efter några dystra kvartal när det gäller beställningar av nya turbiner. Under det andra kvartalet beställdes turbiner på totalt 138,6 MW. (Som jämförelse gjordes inga beställningar under andra halvåret 2022).
Men antalet driftsatta vindkraftverk fortsätter att öka rejält i år: branschorgansationen bedömer att cirka 2 100 MW vindkraft kommer ut på den svenska marknaden under 2023. Därefter väntas antalet driftsatta verk mattas av under 2024-25. I slutet av 2025 räknar Svensk vindenergi att det finns 17 642 MW vindskraftsel, vilket motsvarar en produktion på drygt 52 TWh.
5. Jönköping Energi satsar på storskaligt batteri
Den 11 juli meddelade Jönköping Energi att de ger sig in i batteriracet. Under 2024 ska företaget installera ett batteri på 10 MW/10MWh vid sitt kraftvärmeverk i Torsvik. I likhet med många andra energiföretag ser Jönköping Energi stora möjligheter att delta på Svenska kraftnäts balansmarknader. Men batteriet ska också öka beredskapsförmågan vid till exempel längre elavbrott.
– Vi inom energibranschen behöver vara nyfikna och modiga och testa på nya sätt för att möjliggöra elektrifieringen i vårt samhälle, säger Fridolf Eskilsson, vd på Jönköpings energi, i ett pressmeddelande.
6. EU-parlamentet positionerar sig angående elmarknaden
Den 19 juli antog EU-parlamentet sin ståndpunkt angående EU-kommissionens förslag om en ny elmarknadsdesign som presenterades i mitten av mars, med syfte att bland annat stärka skyddet för slutkunderna. En viktig del i detta förslag var bland annat så kallade prisskillnadskontrakt (Cfd) där elproducenter som fått ett garanterat pris eller statligt stöd ska betala tillbaka överintäkter när priset går över en viss nivå. Men på mötet beslutade parlamentets industriutskott att man vill slopa intäktstaket och göra CFd-kontrakten mer flexibla och frivilliga.
Nästa steg i processen är att utskottets position antas av hela parlamentet i plenum och att ministerrådet når en överenskommelse i frågan, innan de slutliga trilogförhandlingarna med kommissionen kan ta vid . Hur EU:s nya elmarknadsregler kommer se ut framöver är således fortfarande lite oklart.
7. Vattenfall köper tyskt solenergiföretag – och gör tung nedskrivning av vindkraft
Den 20 juli meddelade Vattenfall att man förvärvat den tyska solenergiutvecklaren Solizer. I transaktionen ingår en pipeline av storskaliga solenergiprojekt i Tyskland med en volym på 4 000 MW. Genom köpet utökas Vattenfalls tyska solcellsutvecklingsportfölj till totalt 7 000 MW. De första projekten från den nya portföljen kan börja byggas redan 2024.
Samma dag presenterade Vattenfall sin resultatrapport för första halvåret. De låga elpriserna har satt avtryck på resultatet, men det har vägts upp av prissäkringar. Vinsten för första året landar på 6,9 miljarder kronor. Siffran tyngdes dock ned av en nedskrivning med 5,5 miljarder kronor på ett vindkraftsprojekt i Norfolk i Storbritannien. Företaget har nu avbrutit projektet på grund av kostnadsökningar med runt 40 procent, orsakat av högre inflation och kapitalkostnader.
Johan Wickström
