–Jag är otroligt arg, besviken och frustrerad över att vi inte får gehör för bioenergin mitt i en energikris. Det är ett slag i ansiktet på det svenska bioenergiarbetet, säger centerpartisten Emma Wiesner efter omröstningen i EU-parlamentet i Strasbourg på onsdagseftermiddagen (den 14 september).
EU-parlamentet går vidare på den tuffare linje för bioenergi som parlamentets miljöutskott slog fast i maj. Bakgrunden är EU-kommissionens förslag från sommaren 2021 om att skärpa förnybartdirektivet (RED3). Redan där fanns hårdare krav på bioenergibranschen, men parlamentet har nu valt att skärpa skrivningarna ytterligare.
Det mest allvarliga för energibranschen är att EU-parlamentet nu kraftigt vill begränsa användningen av primära skogsbränslen, där man bland annat inkluderar grot, grenar och toppar och rötskadat virke. Idag tillför grot runt 8-10 TWh i fjärrvärmeföretagens bränslemix, men potentialen för att ta ut mer mer än så är stor, enligt många branschaktörer.
Försökte med kompromisser
Emma Wiesner och hennes parlamentariska grupp försökte få igenom en komprosmisskrivning kring bioenergin men den gick inte igenom.
– Tyvärr har motståndet mot bioenergi ökat i Europa. Skogsbränderna har inte hjälpt oss utan försvagat vår position i Sverige, säger Emma Wiesner som hoppas på att beslutet kommer revideras under höstens fortsatta så kallade trilogförhandlingar mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen (se grafik).
På Energiföretagen är parlamentets beslut väldigt oroande.
– Det betyder att våra medlemsföretag kanske inte kommer våga göra de nödvändiga investeringar som behövs nu. Marknaden för biobränsle är redan kärv så det här skulle innebära färre investeringar. Man ska också komma ihåg att regleringen sker i ett läge då EU behöver mer bioenergi för att klara enegrikrisen och sina kliamtåtaganden, säger säger Raziyeh Khodayari, ansvarig för biobränslefrågor på Energiföretagen.
Hon betonar dock att principen om att inte använda högkvalitativ ved i energiproduktionen är självklar och riktig
– Men det här handlar ju om skogsrester som inte kan användas till något annat. Det här försämrar våra möjligheter att klara klimatmålen och ökar beroendet av fossila bränsle, säger Raziyeh Khodayari som påpekar att både den internationella energiorganisationen IEA och EU:s egen forskningsorganisation Joint Research Center lyft fram bionergi och grot som en viktig del för att klara klimatmålen.
"Det här ger ökade klimatutsläpp"
Gustav Melin, vd på branschorganisationen Svebio, är mycket kritisk till förslaget.
– Vi har redan hållbarhetskriterier som säkrar att biobränslen hämtas på ett hållbart sätt. Dagens beslut, om det skulle bli verklighet, ger definitivt ökade klimatutsläpp och ökad fossil energianvändning. Förslaget leder inte till ökad biologisk mångfald men till sämre skogsskötsel.
– Det innebär till exempel att det blir klart dyrare att gallra alltför täta ungskogar. Det leder i sin tur till lägre tillväxt och lägre insamling av koldioxid. Men det leder också till att örter som lever på marken i en skog inte utvecklas eftersom det blir för mörkt och ger svåra livsförhållanden på marken, säger Gusta
v Melin.
Han tycker också att det är ”obegripligt” att de svenska ledamöterna från miljöpartiet och vänsterpartiet har röstat mot bioenergianvändning:
– I synnerhet miljöpartiet som också säger att de är för reduktionsplikt. Det är ju grot och röjningsgallringar som ska vara basen för att ersätta till exempel lignin för energi i massabruken när lignin används som för drivmedel, säger Gustav Melin.
Tuffa förhandlingar återstår
Men dagens beslut i Strasbourg innebär dock inte att sista ordet är sagt i denna fråga. Det är många tuffa förhandlingar som krävs innan beslutet är på plats. Under hösten väntar trilogförhandlingar och där hoppas Emma Wiesner på att aktivt svenskt deltagande.,
– Nu vill det till att den nya tillträdande regeringen är på tårna och tar tag i den här frågan direkt, annars kan det bli riktigt illa, säger Emma Wiesner.
Den avgående regeringen har dock hela tiden varit kritisk till de nya kraven på bioenergi som EU-kommissionen föreslagit.
– Regeringen har samma syn som energibranschen. Vi har skogsnationerna i norra EU och i öst med oss. Men tyvärr är vi ju inte i majoritet och stödet för bioenergi har tyvärr minskat sedan förhandlingarna för förnybartdirektivet som trädde i kraft 2021, säger Björn Telenius, kansliråd på regeringskansliet.
Dagens beslutsrunda i EU-parlamentet innebar dock ett positivt besked för den svenska vattenkraftsbranschen. De strikta hållbarhetskriterier för vattenkraften som tidigare föreslagits drogs tillbaka efter långa förhandlingar.
– Vi fick bort många av de skrivningar som var komplicerade för vattenkraften, det känns ju ändå bra, avslutar Emma Wiesner.
Johan Wickström
