Sverige är världsledande på att ta vara på industriell spillvärme, som omfattar åtta procent av landets fjärrvärmebehov idag. När nu en rad branscher ska ställa om kommer det att generera mycket spillvärme. Enbart spillvärmen från de nya industrisatsningarna inom stål – Hybrit och H2 Green Steel – beräknas leda till spillvärme på omkring 30–40 TWh. Det kan jämföras med att de totala fjärrvärmeleveranserna i Sverige under förra året var 52 TWh.
Den största andelen spillvärme förväntas dock komma från biodrivmedelsproduktion till tunga transporter, båtar, lastbilar, entreprenadmaskiner och flyg. Där finns en potential på 60–100 TWh. Om man även räknar in potentialen från cementindustrin och kemiindustrin blir det totalt 112–164 TWh spillvärme när dessa branscher har ställt om.
Affärsmodellen är utmaningen
Det finns med andra stora möjligheter för svenska energibolag att öka andelen spillvärme i sina fjärrvärmesystem, men det finns också utmaningar, menar Henrik Thunman, professor i termisk omvandling vid Chalmers.
Han menar att affärsmodellerna är en av de största utmaningarna och att det är viktigt att olika aktörer ser konkurrensfördelar med att samarbeta.
– Det är viktigt att energibolagen är med i ett tidigt skede när nya industrier etableras eller bygger om, så att de kan vara med och påverka hur industriprocesserna designas. I annat fall försöker industrierna få så låga spillvärmetemperaturer som möjligt, medan fjärrvärmeföretag snarare vill ha högre temperaturer, säger Henrik Thunman.
Bra med ihopkoppling av värmenät
En annan utmaning är att flera av de satsningar som planeras inte är lokaliserade på samma platser som det finns ett stort värmebehov, exempelvis stålproduktionen i Boden och Luleå samt kemiindustrin i Stenungsund.
– Det är i mycket en låsning som bygger på hur vi ser på dagens värmesystem. Ska vi klara omställningen måste alla bjuda till. Har man ett fjärrvärmesystem har man en resurs som man kan erbjuda och därmed ge förutsättningar att bygga decentraliserade produktionsanläggningar.
– Omställningen kommer innebära enorma investeringar och de stora aktörerna är intresserade av att hitta nya samarbeten och lösningar som gör att de kan minska sin egen risk.
Henrik Thunman ser att det finns ett intresse hos både energibolag och industrin att använda mer spillvärme i fjärrvärmesystem. Det som ofta hindrar samarbeten, menar han, beror på en uppfattning att man vill vara oberoende av andra aktörer, men också på att det kan finnas en misstro.
– Mycket av misstron ligger i den hårda kopplingen mellan produktionen och distributionen av värmen, där man har en konkurrenssituation kopplat till produktionen av värme, men vill samarbeta kring distributionen, säger Henrik Thunman.
Han menar att det är viktigt att man arbetar med denna fråga, men också att man arbetar med att koppla samman fjärrvärmenät över större geografiska områden.
- Det skulle ge ett större värmeunderlag och även göra spillvärme tillgänglig över ett större geografiskt område. Där skulle ett större spillvärmeunderlag minska risken med en alltför dominerande värmeleverantör i form av spillvärme, som det övriga systemet måste bygga upp ett backup-system för, säger Henrik Thunman.
Kan leda till lägre värmepriser
Ytterligare en fördel som Henrik Thunman lyfter fram med spillvärmesamarbeten är att det kan leda till lägre värmepriser för kunderna och det i sin tur kan leda till en ökad acceptans för den omställning som sker. Något som bli en allt viktigare faktor i takt med den ökade energiproduktion som behöver byggas.
– Att klara av att gå mot ett gemensamt övergripande mål där de som vill satsa i Sverige ser att de får konkurrensfördelar och en bred acceptans tror jag kommer vara avgörande, säger Henrik Thunman.
Ann-Sofie Borglund
