Ställ om, ställ upp var temat för energi 2022 – ett tema som kändes än mer angeläget med tanke på det dramatiska omvärldsläget. Här är nio punkter från dag ett.
1. Omställningen och elektrifieringsstrategin
– Ukrainakriget sätter ljuset på klimatomställningen. Vi behöver snabba på omställningen och stå samlade. Genom de 67 åtgärderna i elektrifieringsstrategin tar vi ett helhetsgrepp om förutsättningarna i energisektorn. Elektrifiering är också nyckeln till framtidens arbetsmarknad. Framtidens jobb skapas här.
Energiminister Khashayar Farmanbar inledde Energi2022 via länk. Han skulle egentligen ha deltagit men var på möte med IEA i Paris på grund av världsläget.
2. Läget på Europas energimarknad
– Det finns ett extremt tryck att reglera Europas energimarknad, men det finns inga bra förslag på vad man ska göra. Det är osäkert vad som kommer att hända, men närmast handlar det om att fylla på gaslagren. Även i Sverige får vi vänja oss vi att bli mer efterfrågeflexibla och jobba mer med energieffektiviseringar. Alla får nog göra sig beredda på att det kommer tuffare tider.
Statssekreterare Per Callenberg kommenterar läget efter Rysslands invasion av Ukraina och förklarade vidare att arbetet med elektrifieringsstrategin nu är i rullning, bland annat genom den nyligen lagda utredningen om elnätsregleringen (punkt 27 i strategin).
3. Elmarknadens funktion
– Den här modellen bygger på att marknaden är färdigbyggd. Den optimerar att det blir effektivt här och nu – och är en förvaltande modell. Men vi står inför en gigantisk transformation med en fördubblad elanvändning som ställer nya krav. Vi måste ha ett marknadssystem som stödjer annat än generiska kilowattimmar.
Klas Gustafsson, vice vd på Tekniska Verken i Linköping, vill förändra rollfördelningen på elmarknaden och ge fler verktyg åt Svenska kraftnät. (Han har tidigare skrivit en dödsruna över dagens elmarknadsmodell.)
4. Fjärr- och kraftvärmens systemnytta
– Fjärr- och kraftvärmen har en väldigt viktig systemroll. Man har ju fått det otroligt svårt i Tyskland och Italien nu när gasen ska fasas ut. Vi ska vara väldigt tacksamma över att vi har vårt energisystem med värmekällor som kan placeras lokalt. Och stolta över att allt fler av dessa fjärrvärmebolag nu blivit fossilfria.
Miljöpartisten Lorentz Tovatt är väldigt nöjd över att det ingår en kraft- och fjärrvärmestrategi i elektrifieringsstrategin –”det var ett av de första förslag jag lade fram som riksdagsledamot”.
Han fick medhåll av Ove Fredriksson, ansvarig för Public affairs på Mälarenergi:
– Vad skulle vi göra utan kraftvärmen i Västerås. Den värmer hela stan – och är både planerbar och reglerbar: ungefär som ett kinderägg. Ändå är vi dubbelbeskattade.
5. Elnätens ledtider
– Vi har oerhört ambitiösa mål för att korta ledtiderna och har tre stora pilotprojekt igång. Men vi vill att stamnät ska vara ett riksintresse och att luftledningar ska vara utgångspunkten för alla stora projekt. Vi behöver ha ett tydligare systemperspektiv och alla myndigheter måsta anstränga sig för att vi ska klara den här utmaningen.
Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius- Bredhe kommenterade panelens många frågor kring elnätens ledtider.
6. Acceptansen för vindkraft
– Att ändra vetoreglerna i kommunerna är bra, men det räcker inte. 78 procent av kommunerna säger ju nej till vindkraft – hur kan vi få dem att säga ja? Och det gäller också elnätsutbyggnad. Vi måste se över ersättningsnivåer. De närboende måste känna att de får ut nåt och eftertrakta energiinvesteringar.
Centerpartiets Rickard Nordin är oroad över att elektrifieringsstrategin bara blir ännu ett ”papper i högen” och vill ta tag i målkonflikterna direkt:
– Vi vågar inte ta ställning till målkonflikter och skjuter besluten till domstolarna. Men politikerna behöver styra myndigheterna bättre.
7. Industrins oro
– Vi har haft en bra dialog med politikerna och har träffats under lång tid. Nu vill vi se handling. Vi kommer att fatta centrala beslut för vår omställning inom de närmaste åren och vi måste ju veta att vi får el för att kunna göra dessa investeringar. I dagsläget är det den som först anmäler intresse som får löfte om tilldelning av el. Jag tror att det är viktigt att politiker och myndigheter väger in klimat- och samhällsnytta när tilldelning av effekt görs.
Viktoria Karsberg, kommunkationschef på SSAB, oroas över att den nödvändiga infrastrukturen inte ska vara på plats när stålföretaget nu ställer om till fossilfri produktion.
8. Den politiska enigheten
– Ni är mer än 95 procent överens – ni är överens till 98 procent. Nu måste ni kunna gå från ord till handling.
Ellevios vd Johan Lindehag riktade en uppmaning till politikerna i panelen.
9. Vägvalen för energibranschen
– Det finns en risk att politikerna reagerar ryggradsmässigt och oövertänkt på grund av de höga energipriserna. Om man nu döljer prissignaler med subventioner kan det vara svårt att backa och ta bort dom sen. Det kan finnas goda skäl att kompensera vissa aktörer för höga priser, men stöd bör inte knytas till förbrukning eller genom direkt sänkta priser. Priserna måste få variera – annars blir det ingen flexibilitet och lagring. Vi som bransch måste förklara vilka konsekvenser olika vägval kan få.
Energiforsks vd Markus Wråke gjorde en omvärldsspaning under rubriken Ingenting är som förut: Här slog han också ett slag för att Sverige kan öka sin elproduktion med 140 TWh till 2030:
– Tidigare hade vi 25 år på oss att ställa om, nu har vi 8 år. Vår bransch har ett stort ansvar för den här utvecklingen.
