Förhoppningarna på vätgasen som ett verktyg i klimatomställningen är högt ställda, både bland beslutsfattare och myndigheter i Sverige och på EU-nivå. Och invigningen av Hybrits bergrumslager för vätgas i Luleå häromdagen är ett viktigt steg på vägen. Men vad behöver egentligen göras för att vätgasens fulla potential ska kunna realiseras? Det har en ny syntesrapport från IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin) tittat närmare på, som en del av projektet Vätgasens roll i ett fossilfritt samhälle.
Rapporten lyfter fram 16 ”observationer” kring vätgasens roll i energisystemet och 6 rekommendationer för utvecklingen av en vätgasmarknad (se faktaruta nedan). En av de viktigaste – och självklara – aspekterna som rapporten lyfter fram är utmaningen att få fram all den el som behövs för storskalig produktion av vätgas med hjälp av elektrolys.
I nuläget använder Sverige cirka 140 TWh el per år. Baserat på de industriella vätgasprojekt som presenterats hittills är en grov uppskattning att det till 2030 finns en potentiellt ökad efterfrågan på vätgas med cirka 20-25 TWh.
– Om all den vätgasen produceras med el motsvarar det 30-40 TWh. Därför är det viktigt att Sverige kan säkerställa tillgången på el och nätinfrastruktur. Fram till 2030 kommer ny elproduktion främst utgöras av investeringar i vindkraft, säger Filip Jonsson, professor i energiteknik på Chalmers och medlem i arbetsgruppen som tagit fram rapporten.
Men för att dessa vindkraftssatsningar ska kunna ske krävs bättre samverkan med Sveriges lokalsamhällen, och troligtvis även ekonomiska incitament, för att få dem att acceptera nya vindkraftverk i den stora omfattning som krävs. Även tillståndsprocesserna för vindkraft måste gå snabbare för att klara elproduktionen.
Nya regelverk måste införas
Även regelverken behöver skyndsamt ses över på en rad punkter, enligt rapportförfattarna.
– Det handlar om allt ifrån säkerhetsreglerna för transporter och lagring till hur marknaderna för vätgas ska etableras och fungera. Det behövs också en samlad bild av hur nuvarande regelverk påverkar marknaden, säger Filip Jonsson.
Anna Wallentin, avdelningschef på Energigas Sverige och medlem i arbetsgruppen, menar att regelverken inte är anpassade för att vätgasen ska vara en viktig del i energisystemet och att den därför nu ”trycks in” i regelverk som den inte passar in i.
– Hur beskattningen går till är ett exempel på där det uppstår konstiga situationer idag, säger Anna Wallentin.
Även på EU-nivå menar hon att Sverige behöver ta en aktiv roll för att se till att få till rimliga regelverk och styrmedel för vätgas. I närtid är EU-paketet ”Fit for 55” viktigt att hålla ögonen på, då det kan definiera vad som får klassas som förnybar vätgas och inte. Kärnfrågan för Sveriges del är om den gröna vätgasen måste vara producerad med hjälp av nytillkommen förnybar elproduktion eller om det räcker med förnybar el i allmänhet.
– Vi kommer också behöva arbeta i EU för reglering av vätgasnät. Risken är annars att alla bygger enligt lite olika standarder och regelverk i olika kluster, säger Anna Wallentin.
– Men tanken är ju att vätgasnäten så småningom ska byggas ihop till större nät, och då ska man ju ha byggt enligt samma förutsättningar. Så det behövs reglering av näten, och det behövs intäktsram och intäktsreglering – och vi behöver ha det på plats fort.
Främst för industrin
Det främsta användningsområdena för vätgas blir att ersätta fossila bränslen i industrin och som bränsle för tunga transporter, där direktektrifiering blir för kostsamt. Vätgasen kommer knappast ha en framträdande roll i elsystemet fram till 2030 på grund av den låga verkningsgraden när man konverterar el till vätgas och sedan tillbaka till el igen.
Men särskilt på längre sikt finns ändå potential i att använda vätgas för att stötta upp elsystem med mycket icke-planerbar elproduktion som vindkraft under vissa perioder, när läget är särskilt ansträngt. Vätgaslager kan därmed utgöra ett komplement till energilagring med batterier. Batterier passar bättre för kortare variationer medan vätgaslager kan balansera vindkraftens variation över ett par veckor.
Överlag menar Filip Jonsson att så länge de olika utmaningarna rapporten listar går att övervinna så finns det stor potential för vätgassatsningar.
– Det finns affärsmässighet i det här, vilket i sin tur innebär att det inte behöver bli en så stor samhällskostnad att lösa den här delen av klimatfrågan, säger Filip Jonsson.
Viktigt med kompetensen
Mikael Nordlander, utvecklingschef på Vattenfall och styrelseledamot i Hybrit, menar att politiker bör vara medvetna om vilka möjligheter som vätgasen innebär.
– Det finns ju en fantastisk story om vad vi kan göra i Sverige med det här. Glöm inte bort det, säger Mikael Nordlander och fortsätter:
– Ett annat medskick till politikerna är att tänka på kompetensförsörjningen. Att se till att utbildningssystemen levererar alla de medarbetare vi kommer behöva för den här omställningen.
6 rekommendationer till beslutsfattare1. Säkerställ tillgången på el, eleffekt och nätinfrastruktur2. Skapa incitament så att flexibla resurser i elsystemet möjliggör mer sol- och vindkraft3. Fastställ skyndsamt vilka regler som ska gälla för vätgas4. Använd både riktade stöd och konkurrensneutrala styrmedel5. Sverige måste ta en aktiv roll i Fit for 556. Intensifiera det nordiska samarbetet
Linus Olin
