Intresset för att bygga vindkraft till havs är stort. Totalt finns ansökningar på motsvarande 125 GW på den statliga nätmyndigheten – och många företag har väntat på besked om hur anslutningsvillkoren ska se ut. Runt 15-30 procent av kostnaden för ett havsvindprojekt utgörs av anslutningen till land.
Nu har Svk presenterat hur första omgången av havsnätet ska byggas ut – vilket de fått i uppdrag av regeringen att göra. Totalt blir det sex anslutningspunkter – från Västkusten till Bottenviken (se karta nedan). Ledningarna kommer ha en kapacitet på 1 200–2 000 MW per sträcka, och den totala kostnaden landar på 30–42 miljarder kronor.
– Vi har valt ut punkter där det finns mogna aktörer som har kommit en bit på vägen och där behoven är som störst. De flesta ligger i södra Sverige, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef kraftsystem på Svk.
Det tre anslutningspunkterna i Skåne, Halland och sydöstra Östersjön kommer att prioriteras av Svk, men samtidigt finns det på samtliga dessa ställen aktörer som har fått reserverad kapacitet för konkreta projekt, till exempel Vattenfall för Kriegers flak.
– De företag som har sådana avtal – Vattenfall och RWE –kan välja att bygga själva och bekosta hela anslutningen. Då får de kontrollen själva. Eller så kan de riva avtalen och hoppa in i ansökningsomgången och konkurrera med andra företag – men i gengäld få lägre investeringskostnader, säger Daniel Gustafsson.
Om företagen med ingångna avtal bygger så kommer det inte att finns plats för så många fler parker vid dessa anslutningspunkter, framför allt inte i sydöstra Östersjön. Det är kapaciteten på land som avgör hur mycket vindkraft som går att ansluta.
– De här företagen har ett år på sig att bestämma sig för hur de ska göra, men jag hoppas att det går fortare än så, säger Daniel Gustafsson.
Enligt tidplanen kommer de första anslutningspunkterna – i södra Sverige – vara på plats 2029 och de sista 2035.
Går det inte att bygga snabbare?
– Det är de tider som gäller i motsvarande projekt. Då har vi ändå varit offensiva i planen. Vi räknar med fem år på tillstånd och tre års byggtid. Men vi hoppas att det här kan utmana hela branschen så att det kan gå snabbare, säger Daniel Gustafsson.
På varje anslutningspunkt finns det plats för minst två vindkraftsparker. Men det är inte de företag som stått längst i kö som kommer att erbjudas anslutning, utan Svk har tagit fram ett system som premierar de företag som kommit längst i sin planeringsprocess.
– Det är en ny anslutningsmodell där den aktör som först får nödvändiga tillstånd också blir den först erbjuds anslutning. På så sätt snabbar vi på processen. Annars är risken att de projekt som inte kommit så långt blockerar kön. Alla detaljer är dock inte spikade ännu, säger Daniel Gustafsson.
De aktörer som har sina ansökningar inne kommer nu att slussas in i så kallade intressentpooler. För företag som planerar för havsvindprojekt länger fram får vänta till nästa utlysning 2025 innan de kan komma ifråga. Då kommer troligtvis ett antal nya områden att pekas ut.
Men även i fortsättningen finns möjligheter för de företag som planerar havsbaserad vindkraft att ansluta direkt till en landbaserad punkt. De får då själva bekosta hela anslutningen – men får i gengäld möjlighet att bygga snabbare och har full kontroll över ledningen.
På Svensk vindenergi välkomnar man planen och tycker att det är bra att man pekat ut sex prioriterade områden.
– Svenska Kraftnät har gjort ett gediget och genomarbetat arbete under relativt svåra förutsättningar. Det behövs förutsättningar för att få den havsbaserade vindkraften på plats för att elektrifieringen ska möjliggöras, säger Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft på Svensk vindenergi.
– Det är också bra att man har arbetat fram två alternativ för anslutning, ett för direktanslutning som utvecklaren själv bekostar och ett där SvK bygger ut en anslutningspunkt. Minskade oklarheter leder till minskade risker, vilket är viktigt för att i slutändan få till de nödvändiga investeringsbesluten.
Svensk Vindenergi är dock kritiska till att Sverige till skillnad från andra länder som bygger havsbaserad vindkraft inte valt att ansöka om undantag från EU:s statsstödsregler.
– Ett undantag hade möjliggjort anslutningspunkter i ekonomisk zon och dessutom inte begränsat storleken på parkerna som med nuvarande villkor. Att första anslutningspunkten kommer på plats först 2029 riskerar också att försena vissa projekt som ligger i pipeline, säger Lina Kinning.
Vattenfall välkomnar vissa förtydliganden från Svk kring hur anslutningen ska gå till, men vill ännu inte kommentera hur de kommer agera i de konkreta projekt där man har avtal med Svk.
”Eventuell direkt påverkan på våra pågående projekt behöver analyseras närmare. Men det är uppenbart att det nya direktivet inte är anpassat för projekt som planerats att realiseras innan 2030, som Kriegers Flak, och riskerar således att försena utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Sverige”, säger Vattenfall i en skriftlig kommentar
Lars Andersson, ansvarig för vindkraft på Energiföretagen, tycker att planen är ett bra steg på vägen för mer fossilfri kraft:
– Det är ett bra exempel på den proaktivitet när det gäller nätutbyggnad som vi vill se generellt för all elproduktion för att möjliggöra steget till det fossilfria samhället. Vi behöver bygga ut elproduktionen i en takt som vi aldrig tidigare har gjort – och för att lyckas med det så krävs att nätutbyggnaden hänger med i utvecklingen, säger Lars Andersson.
På Svenska kraftnät kommer de nya transmissionsnäten till havs sluka stora resurser framöver. Vilken blir den största utmaningen för er på Svk?
– Tillståndsfrågan är en jätteutmaning. Det är så många aktörer som har intressen att bevaka. Men den största utmaningen blir nog leverantörsmarknaden. Kommer man att kunna leverera till så här många projekt samtidigt? Det handlar om material, kompetens, båtar, hamnar etc – det är ju gigantiska infrastrukturprojekt, konstarerar Daniel Gustafsson på Svk.
Sex prioriterade områden
Överföringskapacitet Klart 1. Skånes sydkust 1 400–2 000 MW 2029–20322. Hallandskusten 1 400–2 000 MW 2029-20323. Sydöstra Östersjön 1 400–2 000 MW 2029–20324. Norra Västerhavet Minst 1 200 MW 20325. Södra Bottenhavet Minst 1 200 MW 20336. Bottenviken Minst 1 200 MW 2035
Läs rapporten genom att klicka här
Johan Wickström
