Den 16 november 2021 meddelade EU-kommissionen att Stockholm Exergi valts ut till det slutgiltiga steget i urvalsprocessen för att få stöd från EU:s innovationsfond, för dess potential att bidra till att mildra klimatförändringarna. Det innebär att Stockholm Exergi är det enda företag som fått medel från Innovationsfonden för en CCS-satsning.
Hur mycket pengar det handlar om är inte offentliggjort, men det är sju projekt som i denna omgång ska dela på 1,1 miljard euro.
– Stödet är en riskavlastning som gör att vi vågar gå fram i ett snabbare tempo än vi annars kunde ha gjort, säger Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi.
Men en ännu viktigare del är den revisionsprocess som har gjorts av projektet menar Fabian Levihn.
– Vår affärsidé är att suga koldioxid ur atmosfären och sälja negativa utsläpp till kunder som inte kan bli av med sina sista utsläpp och där det ofta saknas alternativ. Flera av de potentiella kunder som vi för diskussioner med har avvaktat beskedet från Innovationsfonden. Fonden har gjort en enorm granskning av vårt projekt, och att vi som ett av få bolag valts ut innebär en kvalitetsstämpel som är värt minst lika mycket som pengarna, säger Fabian Levihn.
Affärskontrakt på gång
Stockholm Exergi för diskussioner med flera stora bolag och målet är att skriva affärskontrakt under senhösten i år.
– Att vi redan hade inlett detta arbete tror vi själva är en viktig anledning till att vi fick pengar från Innovationsfonden – en stor del av vårt projekt handlar om att bygga marknaden för negativa utsläpp. När vi gick in med vår ansökan kunde flera stora intressenter styrka att de var intresserade av att köpa negativa utsläpp, säger Fabian Levihn och fortsätter:
– Vårt mål är att förhandla klart med kunder under 2022. Om ett företag är intresserat av att köpa negativa utsläpp så är de välkomna att inleda en diskussion nu direkt. Det är svårt att idag säga hur stor andel av affären som kommer från försäljning av negativa utsläpp och hur stor andel som kommer från statligt stöd och Innovationsfonden, men vi jobbar på att få så stor andel från marknaden som möjligt.
Stockholm Exergi har tagit förinvesteringsbeslut och nu pågår arbetet med bland annat upphandlingar och miljötillståndsprocesser. Ett slutgiltigt investeringsbeslut är planerat till första kvartalet 2023. Målet är att bygga en fullskalig anläggning för bio-CCS vid biokraftvärmeverket i Värtan, som enligt Stockholm Exergis beräkningar har en potential att fånga in 800 000 ton koldioxid per år.
Vår affärsidé är sälja negativa utsläpp till kunder som inte kan bli av med sina sista utsläpp och där det ofta saknas alternativ, säger Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi.
Att lyckas med bio-CCS är dock inte givet.
Enligt en granskning som Sveriges Natur gjort finns 44 nedlagda CCS-projekt i världen och det finns endast ett fåtal större CCS-
anläggningar i drift. Ingen av dem har tillämpning för just negativa utsläpp för biobränsle. Vad talar för att Stockholm Exergi kommer att lyckas?
– Majoriteten av tidigare projekt drevs av att bli av med egna koldioxidutsläpp, men det finns det billigare sätt att åtgärda än genom CCS. Nu handlar det om att vi erbjuder en tjänst för residualutsläpp, de sista utsläppen som är svåra att få bort, och ett affärsutvecklingsprojekt – det är ett helt annat angreppssätt. Det tror jag också är anledningen att vi kommer att lyckas, säger Fabian Levihn.
Det danska konsultbolaget Implement Consulting har på uppdrag av Stockholm Exergi gjort en nationalekonomisk studie för möjligheterna för bio-CCS i Sverige. Den visar att det finns en enorm potential där försäljningen av negativa utsläpp kan leda till ett exportvärde på minst 20 miljarder kronor per år och kan skapa totalt 28 000 jobb om man även räknar in indirekta arbetstillfällen.
Vattenfall utreder förutsättningarna
Ett annat bolag som vill satsa är Vattenfall, som sedan tre år tillbaka utreder förutsättningarna för CCS på sina kraftvärmeverk i Uppsala, Jordbro och Nyköping.
– Vi kan bidra med negativa utsläpp från våra fjärrvärmeanläggningar, men det behöver genomföras på kommersiella grunder, för det är inte fjärrvärmekunderna som ska betala för den här tjänsten, säger Katarina Ekelund, sponsor för Vattenfalls Värmes bio-CCS-projekt.
Hon pekar därför på vikten av stöd från EU och Sverige för att få igång marknaden. Vattenfall har sökt pengar från Innovationsfonden för en satsning på bio-CCS i Uppsala, men den ansökan gick inte vidare. Nu arbetar Vattenfall för att kunna lägga ett bud för omvända auktioner för anläggningen i Jordbro. Målsättningen är att ha en CCS-anläggning i drift senast 2030.
Vattenfall har också erfarenheter från tidigare CCS-projekt, då bolaget satsade en miljard kronor på en försöksanläggning i Tyskland vid sitt kolkraftverk Schwarze Pumpe. Parallellt var man också inblandad och stötte ett flertal andra demonstrationsprojekt. Anläggningen i Schwarze Pumpe invigdes 2008, men fick efter något år läggas i malpåse, vilket framför allt berodde på att det inte fanns acceptans i samhället för transport av koldioxid och underjordisk lagring
– Det finns mycket som talar för att vi kommer att lyckas bättre nu. Inte minst är kunskapen mycket större kring klimatfrågan och det har också skett stor utveckling kring lagring, säger Katarina Ekelund.
Även regeringen och flera oppositionspartier tror mycket på bio-CCS. I mitten av december förra året tog regeringen beslut om driftsstöd för bio-CCS. Det är Energimyndigheten som ansvarar för stödet och det kommer att fördelas genom så kallad omvänd auktion. Det innebär att aktörer som deltar i auktionen lämnar bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra samt till vilken kostnad. De aktörer som kan leverera denna tjänst till lägst kostnad vinner anbudet och får stödet. Den första omvända auktionen är beräknad att ske i slutet av 2022 och den första utbetalningen blir omkring 2026.
Regeringen hade lagt ett budgetförslag på 6 miljarder kronor till 2040 för omvända auktioner, men oppositionen och flera energibolag menade att denna nivå var för låg. I höstens budget röstades oppositionens (M, KD och SD) budgetförslag igenom och då utökades budgeten med 30 miljarder kronor för bio-CCS under perioden 2026–2046.
Att det nu blir ett högre anslag är något som även klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) är positiv till.
– Regeringens budgetförslag innebar en finansiering för den första auktionsomgången och att driftsstödet för åren 2026–2040 kunde sjösättas. Det innebar inte att vi hade tänkt stanna där, säger Annika Strandhäll och fortsätter:
– Den budget som slutligen klubbades av riksdagen inkluderar även kommande auktionsomgångar och gäller för hela perioden 2026–2046. Jag ser ingen konflikt här, utan det här är ett område där det kommer ske en stor utveckling under kommande år. Som klimat- och miljöminister är jag glad över att det råder bred konsensus om att detta är ett viktigt område att satsa på.
Annika Strandhäll lyfter också fram att stödet för omvända auktioner för bio-CCS är ett viktigt steg som kan göra att Sverige blir ledande i världen på området.
– Regeringens satsning är specifikt riktad mot bio-CCS som är ett relativt outvecklat område inom CCS-tekniken. Inget annat land har infört ett driftsstöd för bio-CCS så vi lägger oss nu längst fram i utvecklingen, säger Annika Strandhäll.
Inget annat land har infört ett driftsstöd för bio-CCS så vi lägger oss nu längst fram i utvecklingen, säger Annika Strandhäll, klimat- och miljöminister.
För att nå dit krävs flera konkreta åtgärder. Energiforsk har, tillsammans med ett 15-tal bolag och organisationer, drivit ett omfattande projekt kring bio-CCS i fjärrvärmebranschen. I början av februari redovisade de sina resultat och projektet visar att fjärrvärmebranschen har en teoretisk potential att bidra med minst 10 miljoner ton negativa utsläpp av koldioxid per år genom bio-CCS. Då ingår utsläpp från förnybara biobränslen och biogent avfall.
Uppvärmningssektorn har i sin färdplan sagt att de från 2045 ska utgöra en kolsänka och bio-CCS är en av de mest intressanta tekniska åtgärderna för att få negativa utsläpp.
– Men det finns många utmaningar kopplat till detta och den absolut största utmaningen är finansieringen, för det här är dyrt. Idag finns inget marknadsvärde av negativa utsläpp. Det finns ett värde på att släppa ut koldioxid, men inte att ta bort koldioxiden än så länge, säger Jenny Gode på Profu och den som lett projektet.
– Vi har i projektet analyserat flera möjliga finansieringsalternativ. På kort sikt behövs troligen statligt engagemang, medan marknadslösningar som byggs upp förhoppningsvis kan ta över på sikt, säger Jenny Gode.
Hon poängterar också att energibolagen inte har någon egen vinning av bio-CCS, utan att de gör en samhällstjänst genom att skapa negativa utsläpp. Det kostar dem inget att låta bli och ingen kräver dessa lösningar än så länge.
I Energiforsks projekt har man även tagit fram en strategi för att visa på vad som krävs för att fjärrvärmebranschen ska kunna bidra till negativa utsläpp med hjälp av bio-CCS.
– Där framgår att för att energibranschen ska kunna nå den potential som finns för bio-CCS behövs inte minst tydliga politiska spelregler, en kommersiell marknad för negativa utsläpp samt ekonomiska styrmedel under en övergångsperiod, säger Jenny Gode.
Strategin presenterades den 8 februari och arbetet tas nu vidare av Energiföretagen Sverige och Avfall Sverige.
Ann-Sofie Borglund
