Marknaderna för stödtjänster ska se till att det är balans i elsystemet, och därmed att frekvensen i elnätet ligger på 50 Hz. Det är Svenska kraftnät som ansvarar för denna växande marknad. I dag omsätter den runt 4 miljarder kronor per år och den förväntas växa ytterligare de närmaste åren.
Den planerbara kraftvärmen går att reglera upp och ned till en viss gräns och det finns tjänster som passar kraftvärmens produktionsprofil, konstaterade Sweco i en rapport för några år sedan. Och nu har allt fler kraftvärmeföretag tagit sikte på denna marknad.
Jag tror att vi kan tjäna uppemot tio miljoner kronor på stödtjänster.
Ett av företagen som undersöker potentialen är Mälarenergi.
– Vi gjorde en förstudie förra året och kunde se att vissa stödtjänster passar oss. Framför allt handlar det om mFRR. Där har man en kvart på sig att komma in med upphandlad effekt, minst 10 MW i en timme, säger Joacim Sundqvist, affärsutvecklare på Mälarenergi.
Det finns även möjlighet att buda in på de snabbare tjänsterna aFRR och FCR-N (aktivering inom någon minut), men det blir större kostnader på grund av att man då måste justera styrlogiken och sätta in automatisk aktivering.
Under våren har Mälarenergi genomfört tester och prekvalificerat sig på SvK:s reglermarknad med sikte på att delta från och med i höst.
– Vi planerar att bjuda ut kraft på både spot- och reglermarknaden. Det är olika tidsfönster. Det har kostat en del – kanske nån miljon – att justera systemet. Å andra sidan tror jag att vi kan tjäna uppemot tio miljoner kronor på detta. Det är lite grädde på moset, säger Joacim Sundqvist.
Vad innebär det för er verksamhet rent organisatoriskt?
– Dels har det inneburit en del jobb i samband med kvalificeringen. Sedan måste vi få till en organisation som kan hantera detta nya moment. Det blir lite snabbare kast och ställer krav på ökad flexibilitet, säger Joacim Sundqvist.
– Det gäller att få ihop produktionsplaner, optimering och kommunikationen med vårt elhandelsföretag som är balansansvariga.
Det blir ett ökat fokus på att optimera och planera driften.
På elhandelsbolaget Bixia, som ägs av Tekniska verken i Linköping, tittar man också på möjligheterna att delta på stödtjänstmarknaden. Företaget är balansansvarigt för 1,1 TWh kraftvärmeproduktion och är därmed den part som lägger buden och sköter avropen åt kraftvärmeföretagen.
Tillsammans med Växjö Energi och Tekniska verken driver företaget i ett pilotprojekt ihop med SvK. Syftet är att möjliggöra att buda in mindre effektstorlekar, ner till 1 MW, för att få fler att kunna leverera, idag går gränsen för mFRR på 5 MW i elområde 4.
– 5 MW är ganska mycket när man har ordinarie produktion. Mindre storlekar pressar inte produktionen på samma sätt. Inom projektet testar och etablerar vi bland annat datakommunikation och informationsflöden, säger Stefan Braun, vice vd på Bixia (från och med september affärsorådeschef elnät på Växjö Energi).
För kraftvärmen är det framför allt mFRR som passar, konstaterar Stefan Braun:
– Kraftvärmens förmåga passar den tjänsten. Verket måste förberedas för att kunna köra upp och ner på effekterna. Men det är nödvändigt att våra planerbara resurser kan bli mer flexibla. Det kan ge kompletterade intäktsströmmar, säger Stefan Braun.
Att delta i stödtjänstmarknaden innebär en ny komponent i samverkan med Tekniska verken.
– Det blir ett ökat fokus på att optimera och planera driften. Hur ska man växla mellan värme och kraft? Ska man sälja rena kilowattimmar eller flex? Vi har en tät dialog kring hur man bör optimera produktionen och vilket som ger bäst utfall, säger Stefan Braun.
Med ett batterilager skulle vi kunna leverera fler stödtjänster.
Även Borås Energi och Miljö förbereder sig för att delta på mFRR-marknaden. Företagets nya panna i Sobacken blev nyligen godkänd av SvK att delta i mFRR-handeln i höst.
– Vi har haft ett pilotprojekt där vi testat och verifierat hur mycket vi kan reglera upp och ned. Vår nya panna, Sobacken, tillsammans med fjärrvärmesystemets ackumulator där vi kan lagra drygt 1 500 MWh värme, innebär en stor flexibilitet. Då kan vi producera el på det värmeunderlaget. Bedömningen är att vi kan reglera upp och ned med drygt 20 MW, säger Anders Brodén, avdelningschef Energihandel, på Borås Energi och Miljö.
– Vårt nästa steg är att implementera processer för avräkning, budgivning, hantera avrop i driften med mera. Planen är att genomföra skarpa tester under början på hösten för att förhoppningsvis successivt kunna vara mer aktiva under vintern, säger Anders Brodén som dock tillägger att osäkerheterna för elmarknaden är stora inför vintern, vilket kräver extra vaksamhet vid en implementering.
– Värdet av reglerbar kraft såsom kraftvärme visar sig som sagt allt tydligare både i spotmarknaden men också i reglermarknaden.
För Borås Energi och Miljö handlar satsningen både om att bidra med nytta till elsystemet och att utveckla affären. I samband med detta har företaget också gjort en förstudie om förutsättningarna och potentialen i att placera ett batterilager vid kraftvärmeverket för att kunna leverera till fler stödtjänstmarknader och även jämna ut lokala effekttoppar.
– Den här marknaden kommer utvecklas och med ett batterilager skulle vi kunna leverera fler stödtjänster. Det är ju mycket snabbare processer. Nu har vi gjort en första studie kring ett lager, men vi har inte något beslut än, säger Anders Brodén.
Inträdet på stödtjänstmarknaderna ställer också krav på en mer omfattande produktionsplanering: inte bara hur mycket el som ska produceras i förhållande till fjärrvärme utan också vilka marknader som effekten ska levereras till.
– Det blir en alltmer komplex marknad, både kunskapsmässigt och resursmässigt. Vi behöver skapa en del nya processer i företaget för att landa i detta. Men på sikt tror jag att det kan bidra med stor nytta och bli en god intäktskälla. Kraftvärmen kommer bli ännu mer relevant på elmarknaden, konstaterar Anders Brodén.
Jag tror att det finns stora möjligheter för kraftvärmen att bli en viktig aktör på flera marknader.
På Svenska kraftnät tror man att kraftvärmen har en stor potential på stödtjänstmarknaden.
– Jag tror att det finns stora möjligheter för kraftvärmen att bli en viktig aktör på flera marknader, såväl på dagen före-marknaden som på balansmarknaden (stödtjänster), säger Anna Jäderström, enhetschef för Balansmarknad på Svenska kraftnät.
– Jag tror att den kan bidra med flera olika stödtjänster. Detta skulle vara mycket värdefullt, särskilt i södra Sverige där det råder brist på reglerbar elproduktion. I Danmark har kraftvärmen sedan länge varit en viktig aktör på elmarknaden.
Hittills har intresset inte varit så stort, men nu märker Svk ett ökat intresse, enligt Anna Jäderström som nu ska jobba för att få in fler kraftvärmeföretag
på marknaden.
– Vi kommer delta på fler branschmöten och informera om vilka möjligheter som finns. Och vi arbetar också med att öka informationen på vår webb för att göra det enklare att hitta rätt gällande stödtjänster.
Johan Wickström