Mitt i sommaren presenterade EU-kommissionen sitt nya klimatpaket: Fit for 55. Bakgrunden är den nya klimatlag som stadgar att EU ska bli klimatneutralt till 2050 – och för att öka på takten höjdes i våras delmålet från 40 till 55 procent mindre koldioxidutsläpp till 2030 (räknat från 1990).
Det nya lagpaketet handlar om att justera lagarna så att de är synkroniserade med de nya målen. Bland de viktigaste förslagen (se faktaruta nedan) är att snabba på minskningen av antalet utsläppsrätter i handelssystemet, EU ETS, samtidigt som systemet på sikt ska utökas med sjöfart, vägtransporter och byggnader samt kompletteras med klimattullar. Målen för förnybar energi skärps från 32 till 40 procent (andelen energi som ska produceras förnybart) och därtill föreslås skärpta regler för användningen av biomassa.
”Blandade bort korten”
Förslagen har fått blandade reaktioner. EU-parlamentarikern Emma Wiesner, c, tycker att det är bra att EU-kommissionen vill öka ambitionerna och att EU ETS utvidgas till fler branscher, men hon menar att man kunde siktat högre:
– EU-kommissionen hade potential till en vinnande pokerhand, men blandade istället bort korten. Klimatet förändras i en aldrig tidigare skådad hastighet och Europa måste våga sikta högre än såhär. Jag ska göra mitt yttersta för att förbättra förslaget i de kommande förhandlingarna, säger Emma Wiesner som framför allt är bekymrad över skogsfrågorna:
– Det är oroväckande att EU inte respekterar nationell kompetens och privat ägande av skog. Kommissionens förslag är ett svek mot den svenska skogen och bioenergi.
Hinder för bioenergin
Förslagen innebär bland annat att koldioxidupptaget från skogen ska öka från 225 miljoner ton till 310 miljoner ton per år, vilket eventuellt kan sätta hinder i vägen för svenskt skogsbruk. Vidare föreslår man att så kallade no go zones för bioenergi införs, vilket i praktiken innebär att viss skogsmark inte får användas för bioenergi.
Gustav Melin, vd på Svebio, är även han kritisk till synen på bioenergi i EU:s förslag.
– Det är en bra ambition i förslaget där man förstärkt carbon pricing, men hela paketet har en negativ grundhållning till bioenergi. Man skapar onödiga hinder och begränsningar, säger Gustav Melin.
– Ett förslag handlar om att vi inte får ta ut bränsle i områden med hög biologisk mångfald. En stor del av den svenska skogen har god biologisk mångfald. När sådan skog skördas bör man ta tillvara en del skörderester som bränsle istället för att lämna kvar dem för att multna i skogen och släppa ut sin koldioxid där. Och man borde också låta jordbruket satsa på att odla mer bioenergi. Nu vill man istället fasa ut energigrödor.
Ökar trycket i klimatfrågan
Mattias Goldmann, hållbarhetschef på konsultbolaget Sweco, välkomnar paketet och att EU ökar trycket i klimatfrågorna:
– Jag gillar kommissionens anslag att så tydligt koppla klimatet till industriell utveckling, jord- och skogsbrukets omställning och skiftet till en cirkulär ekonomi. Allra bäst är dels att EU med klimatavgifter mot länder med lägre klimatkrav skapar ett tryck uppåt, dels att skärpningen av utsläppshandeln ETS kommer att göra inte bara kol utan också fossil olja och naturgas olönsamma redan på kort sikt.
Men det finns också mycket som han är skeptisk till, inte minst gällande förnybar energi:
– Men så ser en omfattande och svår kompromiss ut och jag uppmanar alla som är kritiska till någon enskild del att försöka lyfta blicken och se till helheten även om det finns sådant som är besvärligt för den egna affären.
På Energiföretagen välkomnar man förslaget men man vill vänta med långtgående slutsatser:
– Många av förslagen har vi kämpat länge för och de kommer ha en positiv påverkan på den svenska energisektorn. Men det finns några förslag som riskerar att försvåra omställningen. Vi kommer att analysera paketet i sommar och återkomma med ändringsförslag i september, säger Daniel Wennick, chef för Energiföretagens Brysselkontor.
Lång process väntar
Nu väntar en lång process innan förslagen träder i kraft. De flesta förslag måste godkännas av både EU-parlamentet och ministerrådet, och under den tiden kan många detaljer komma att justeras.
– Nu påbörjas en process som kan ta upp till två år för att förhandla fram den slutgiltiga lagstiftningen mellan EU-parlamentet och ministerrådet, säger Daniel Wennick.
Den långa processen bekymrar Mattias Goldmann:
– Det mesta kommissionen lagt fram ska inte införas på flera år – och vi har oerhört bråttom i klimatfrågan. Därtill ska förslagen förhandlas med parlamentet och ministerrådet, där parlamentarikerna kan komma att skärpa en del vaga eller försiktiga åtgärder men medlemsländerna tyvärr mycket väl kan sinka eller helt skjuta i sank viktiga delar av klimatpaketet, säger han.
Fit for 55Här är några av de centrala förslagen:Antalet utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) minskas med 61 procent fram till 2030 (jämfört med referensåret 2005). Det tidigare målet var 43 %. Systemet kommer även att utvidgas med sjöfart, som ska fasas in från 2023, samt vägtransporter och byggnader, från 2026.En extern koldioxidavgift (CBAM) införs från 2026 så att till exempel stål och cement-produkter från länder utanför EU påläggs en avgift motsvarande koldioxidkostnaden. Parallellt med detta fasas den fria tilldelningen av utsläppsrätter ut.En klimatfond skapas med pengar från EU ETS. Totalt handlar det om drygt 72 miljarder euro som ska användas för att mildra effekterna av de nya lagarna för utsatta grupper.Målet för förnybar energi höjs från 32 till 40 procent till 2030. (Idag är användningen drygt 20 procent.)Bioenergianläggningar med en effekt på mer än 5 MW ska rapportera att de följer hållbarhetskriterierna (dagens gräns går vid 20 MW).Vissa delar av skogsmarken blir no go-zoner och ska inte få användas till bioenergi.Andelen bioenergi i fjärrvärmen ska utökas.Skattesatsen på bränslen ska regleras utifrån energimängd i stället för volym.Koldioxidupptaget från skogen ska öka från 225 miljoner ton per år till 310 miljoner ton, vilket motsvarar 7 procent av unionens utsläpp.Målet för energieffektivisering höjs från 32,5 till 36–39 procent.Alla nya bilar ska ha nollutsläpp från 2035.49 procent av energin i alla byggnader 2030 ska komma från förnybara energikällor.
Johan Wickström
