Helsingborg har flera år i rad blivit utsedd till Sveriges miljöbästa kommun och i det arbetet har Öresundskraft länge varit en drivande part. Men det går inte att slå sig till ro i den snabba elektrifieringens tid.
Målet för kommunen är att uppnå nettonollutsläpp redan till 2035, vilket slogs fast i en klimat- och energiplan 2018. Staden kommer fram till 2035 växa från 145 000 till 175 000 personer – och elbehovet kan komma att öka med 18 procent, enligt de analyser som gjorts. Samtidigt finns det begränsningar i överliggande nät för hur mycket effekt som kan tas ut.
Hur ska denna ekvation lösas och hur kan kommunen påverkas? Det var uppdraget för Klara Kylhammar när hon började leda projektet Det robusta Helsingborg 2019 – som är ett samarbete mellan Öresundskraft och kommunens miljöförvaltning.
– Under de senaste tjugo åren har Helsingborg haft en relativt konstant elanvändning, men nu ser vi ju att behovet kommer att öka i flera sektorer, till exempel i transportsektorn. Elen är en begränsade faktor. Vi klarar av att öka energimängden på årsbasis men effektbehovet är det som utmanar, säger Klara Kylhammar.
Hon påbörjade arbetet med att dra ut linjerna för Helsingborgs elanvändning utifrån de nationella prognoser som gjorts över elanvändningen. Helsingborgs elanvändning utgör i grova drag 1 procent av Sveriges, cirka 1,3 TWh. Det är ingen stor industristad, men en tydlig transportnod.
– Vi viktade elanvändningen för att se hur det kan bli i vårt närområde. Sedan gjorde vi lokala analyser och scenarier för att se hur el- och värmebehov korrelerar under topplasttimmar. Kraftvärmen producerar ju som mest när elbehovet är störst, säger Klara Kylhammar
Så en slutsats är att den lokala elproduktionen (två kraftvärmeverk) är helt nödvändig för kommunen. Genom att bygga ut fjärrvärmen kan toppbehovet av eleffekt på vintern minska. Enligt slutscenarierna för 2035 kan det bli en skillnad med 11 MW (cirka 5 procent av det totala effektbehovet) under topplasttimmar om man väljer fjärrvärme före eluppvärmning i utbyggnaden av kommunen.
– Det här är viktigt att tänka på när staden ska byggas ut och förtätas. Det gäller att ha en energistrategi för det.
I Helsingborgs klimat- och energiplan har man även slagit fast att solelen ska växa och med målet att totalt stå för 10 procent av elbehovet 2035.
– Solelen ökar kraftigt nu och vi vill inte hämma den utvecklingen. Vi går mot nya användningsmönster av elen och solcellerna är aktiva när kraftvärmen inte är det, så de kan komplettera varandra. Sedan behöver vi få till nya lagringsmöjligheter, säger Klara Kylhammar.
Även flexibilitet är ett centralt område för att klara effektutmaningarna. I projektet har man studerat effekten av flexlösningar kopplade till eluppvärmda byggnader, vilket visade på en potential på 29–42 MW under topplasttimmar. Genom att bara förverkliga en tredjedel av detta skulle man kunna uppnå stor systemnytta.
– Det här är frågor som vi måste titta vidare på och kommunicera med fastighetsägare, industrier och hushåll. Vi har bjudit in till workshops och presenterat våra analyser.
Kommunikationen är viktig – det gäller att prata om detta så att folk förstår. För att ha pejl på det tekniska läget är en sak – att samverka över gränserna för att få till optimala energisystemlösningar är en annan femma.
– Det gäller först att förstå vad framtidens effektbehov kommer betyda för den enskilda kommunen. Sedan måste man samarbeta så att energifrågorna kommer tidigt in i samhällsplaneringen.
Nu är Klara Kylhammar igång med nästa projekt som är ett slags uppföljning av analysen: att ta fram en konkret eleffektplan för Helsingborgs stad, ett styrdokument som ska antas i höst.
Efter två års utredande har Klara Kylhammar lärt sig en grundläggande princip för att nå resultat.
– Det finns alltid ett perspektiv till, en annan sida av storyn. Sätt dig in i det och var lyhörd för nya perspektiv. Då blir slutresultatet oftast bättre.
4 tips: Så arbetar du med framtidens energisystem inom samhällsutveckling1. Hitta bra sätt att beskriva de lokala förutsättningarna för energisystemet i närområdet – idag och i framtiden – och kommunicera dem. 2. Våga prata och ställa dumma frågor över organisationsgränser för att lära dig om andras processer och perspektiv. Detta gäller speciellt för kommuner och energibolag.3. Skapa eller delta i forum där man kan följa upp energisystemfrågor i ditt närområde kontinuerligt.4. Satsa på gemensamma utvecklingsprojekt. Energiutmaningen kan inte lösas av en aktör.
Johan Wickström
